Lyssnar på mycket musik med främst män som sjunger, men här vill jag presentera tre kvinnliga musiker som jag beundrar och uppskattar:


Kate Bush, Queen of art music


Alanis Morissette, cool, mogen, häftig!



Och självklart, Lady freaking Gaga.

Kaosar till det som vanligt
Täcker allt med nyinköpt fondation och svart mascara
Älskar barnen men...
Det kryper under huden
Ge mig åker
Ge mig luft
Ge mig Holden
Ge mig frihet
Ge mig lugn
Nu går jag ut

Kan inte koncentrera mig.
Det kryper under huden
Måste göra någonting nu
Innan själen exploderar

Smärta bakom ögonlocken
Skramlet av porslin
Kyla under huden
Petar in fler piller
Vattnet är ljummet
Smärta bakom ögonen
Krig
Huvudvärk

Yesterday I lost it.

Munnen smakar rök
Fläckar på täcket
Ingen svarar
Trött på ignorans
Det knackar på dörren
Länge
Jag öppnar inte
Försöker skölja bort mig själv i för varmt vatten
Vill att vinden ska blåsa bort askan
Glöd i mörkret
Ovana men ändå allt för välbekanta känslor
Svalde ned vita piller blandat med alkohol
Kände ingenting
Skrattade ljudlöst men ändå rann svarta tårar ned
På det redan fläckiga täcket

Yesterday I lost it
Today
I feel nothing

Guuuuud, jag saknar mina väner =(

Så här fräsch och pigg ser man ut efter en heldag i Paris! Haha, nej ärligt talat kände bara för en bimbopose. Haha lite kul är det. Skulle egentligen vilja skriva om alla mina upplevelser i Paris idag, om tunnelbanans oändliga nät, om crépesen med nutella och banan, om alla crazy människor som kom fram och pratade med mig helt random fast jag inte alls tycker att jag ser speciellt socialt törstande ut. Om Notre Dame och Starbuck's, men det får bli en annan dag, möjligen imorn för mina fötter är helt slut! Och man kan inte skriva med trötta fötter!

My tears gone cold
I'm wondering why I
got out of bed at all
The morning rain
clouds up my window
and I can't see at all
And even if I could it'd all be gray,
put your picture on my wall
It reminds me, that it's not so bad,
it's not so bad..

Näsan liksom rinner.
Nu ska jag läsa Catcher in the Rye
Regnet öser plötsligt ner
Sommarregn

Jag hör svag pianomusik och ett avlägset tåg som korsar åkern
Fönstret får ständigt stå på vid gavel
Landet är annorlunda
Jag förstår 10 procent av språket
Ändå har jag svårare att uttrycka mig på mitt modersmål
Dörren glider upp
Vill se filmer med hemsökta hus
Pianomusiken hörs högre nu
Det luktar mat
Någon sjunger
En fluga surrar
Liv

Det luktar mat.

Jag har en lutande vägg. Det är lite mysigt.

Sängen är stor, jag kan nästan sova i den på tvären. Mys.

Inne i Holdens ord. Holdens liv. Allting är phony.

Jag läser en okänt människas ord. Betraktar ett okänt liv på avstånd.

Ponnierna fick mitt hjärta att smälta. Ville bara klappa, lukta, gosa med de små underbara djuren.

Saknar min ponny så att det gör ont i hjärtat. Kommer jag aldrig mer se honom? Min ponny. Vi galopperade genom vintern, slirade ned för backar och jag knep ihop ögonen när hovarna gled men ponnyn hade kontroll. Jag följde bara med.

-
Huvudet nere i snön, men ingen tid att förlora. Jag snubblar upp, "PONNYYYY!"
Snön är djup, men ponny har stannat. Han ser på mig. Jävla söta häst.

-
Mina läppar på hans mjuka mule. Puss ponny.

-
Galopp och jag efter fortare än jag någonsin sprungit. Folk tittar förundrat när hästen kommer springande på egen hand med mig 15 meter efter. Han stannar och börjar äta gräs.

-
"Fuck, stå still!"
Ponny vägrar stå stilla. Och jag vägrar ge mig. Jag SKA upp igen!
Kämpar i 20 minuter men sedan är jag uppe igen. Envisa ponny.

-
"Jag kommer sakna dig så."
Ponny är tyst. Jag klappar honom en sista gång. Han strosar glatt iväg genom hagen, lämnar mig kvar. Allt som finns i hans huvud är tankar på det saftiga gräset.
"Hej då ponny."

Jag är ett stort fan av Annie Leibovitz jag beundrar henne för hennes häftiga, speciella, vackra och levande bilder. Eftersom jag själv främst är intresserad av att fotografera människor har hon också blivit en förebild.

Jag och mamma var på en av hennes utställningar i Stockholm nu i sommar och jag var eurforisk. Underbart att gå runt och stirra på alla dessa fotografier. Tyckte särskilt om dessa bilder som hon tagit av Leonardo DiCaprio.




Fantastiskt!!

Idag gjorde jag morotsplättar! De blev lite välgräddade men familjen tycktes gilla dem i alla fall, S ville till och med ha receptet. Nu såg de inte riktigt ut som på bilden, men i alla fall.



Den minsta ungen vill börja rida så vi ska åka till någon "ponnyclub". Låter gulligt!

Igår såg jag tre avsnitt av True blood season 3, gaahh får inte nog! Och nu har de börjat följa böckerna riktigt bra också, så där lagom. Det är en så fantastisk serie x) Och att få höra och se Alexander är ju ett enormt plus haha. Det är så kul när han snackar svenska ;)



Blondes have more fun ;)

Tänk att man kan bli så glad av att få köpa choklad.
En vecka helt chokladfri har inte varit världens största problem för mig, men att äntligen få köpa det igen kändes bra.

Och jag älskar att åka bil. Även om fransmännen kör kanska corny bilar, mest Renault och Citroën. Ingen vidare status, tackar vet jag Mercedes och Mazda.

Var i den största bokhandeln hittills i mitt liv idag. Alla dessa underbara böcker, men på språket jag ännu inte kan.

"Do you have any books in english? Anglais?"
"Yes."

Och där, mitt bland alla franska pocket fanns en hylla i ett hörn med alla dessa mästerverk, många som jag redan läst. Där fanns Stieg Larsson, Stephanie Meyer, L. J. Smith, J. K. Rowling, så klart och... The Catcher in the Rye. My love. Tre ex. Jag tog en. 10 euro, doesn't matter, nu har jag äntligen den fina boken.

Och vad gör man när man inte har något speciellt som man måste göra? Jo, man lägger puzzel och lyssnar på Eminem.




To not come and speak to me
I don't know you and no,
I don't owe you a mo-therfuck-in thing
I'm not Mr. N'Sync, I'm not what your friends think
I'm not Mr. Friendly, I can be a prick

Suck.
Vilken dag.
Egentligen har det varit helt okej, men en känsla, halvt odefinierbar har spökat i mitt sinne. Kanske inte bara en känsla, kanske flera. Men jag får inte grepp om dem. Han tittar på mig när hon höjer rösten, skriker. Något i mig står inte ut. Skrik får mina ögon att okontrollerat fyllas av vatten små droppar av det stora mörka hav i min mage. Mörker.

...

Barnen kom in och skrattade med mig ett tag, måste erkänna att de är sjukt söta. Det är något speciellt med att umgås med barn de är inte som vuxna... Nu knackade det på dörren och där är minsta tjejen igen. Jag får en puss och ett leende. Det värmer i magen.

Nu ska jag se vidare på Sagan om Ringen på franska!





Aragorn och Arwen <3

Kändes att det var dags med något nytt nu när jag anlänt till ett okänt land och allt
Lyssnar på klassisk musik
Det är mörkt utanför det lutande fönstret
Där utanför finns lugnet
Äntligen kan jag se ut genom glas och se åker
Det behövs för att andas
Det blir så mycket lättare då
Känner mig ständigt som om jag skrider runt i en Jane Austen roman
Lugn